Direktlänk till inlägg 29 januari 2012
Året var 1987... Hede.
Jag satt för en stund sedan och lyssnade på "Rötter" av och med Lasse Tenander och jag for med ett svisch exakt 25 år tillbaka i tiden.
Jag har alltid älskat att dansa och när jag hade de små knytena - som jag fött fram, mina barn - varma och underbara i famnen så dansade jag för fulla muggar, dagarna i ända. Vid alla tre tillfällena har det varit en speciell låt som spelats om och om igen på radion och de har blivit "Barnens". Min äldste har "I just call to say I love You", min dotter "Hon har blommor i sitt hår" och min yngste son, just "Rötter"
Kallt så in i hälsefläng! Hela januari och hela februari detta år var det under 40 minusgrader celsius! Jag hade inget körkort, min man jobbade borta och jag hade två små grabbar. MEN det är inte eländet jag minns.
Vi dansade väldigt mycket de där bistra månaderna 1987, pojkarna och jag.
Jocke var liten och mjuk som en bommulstuss, man kunde knyckla i hop honom till ett litet knyte. Jag hängde honom över axeln, hade hans lilla nos vid min hals och skrålade:
"kom i håg att våååra rööötter, de kommer alltid finnas häääär" och så dansade vi i timmar.
Jag kan än känna doften av honom - som parfym.
"Rötter" låg på svensktoppen i bara 8 veckor och jag minns vad besviken jag blev när den åkte ut, men som tur var hade jag ju spelat in den på kassett. Den fick dundra på i många fler veckor hemma på Läkargatan i Hede.
Mitt andra barn, född Jocke, men döpt till Joakim, var en liten svarthårig trollunge när han föddes - förmodligen en bortbyting. Sen blev han ett kritvitt yrväder, söt som socker och med en dialekt som kunde smälta solen.
Arg konstant i tre år tror jag, men med många kloka och tänkvärda tankar.
Hans kusin skulle döpas och Jocke undrade varför man döps. Jag började svamla om tro och traditioner.
"En del tror på Jesus som bor i himmelen och andra gör inte det, men vill ändå vara med sin bäbis i kyrkan.... bla bla bla............."
...12 minuter senare...
"Bla bla bla bla...."
"Men mamma, vart har Jesus sina helikoptrar då?"
Jag hade förlorat honom redan efter första meningen.
Minus 47... jo det var så. Hela januari och hela februari detta år låg temperaturen en bra bit under minus 40 grader celsius. som mest - 47. Det var långa månader det där - långa och mysiga månader med mina söner
Jocke hade ju blivit 10 månader och en aning stadigare, Johan var 2 år och 8 månader. En härlig tid!
Det är ju inte så att jag vill börja om igen, men ibland längtar man tillbaka till "bättre" tider.
Jag får förmodligen inte dansa med min son idag, men jag blir jätteglad av en kram.
Det blev ju en karl av honom också - en bra karl!
Men mamma minns ett litet knyte som kröp ihop hos sin mor, dansade och delade mina "Rötter"
Tillbaka till startsidan
http://boerjesdotterblogg.bloggplatsen.se/
Jag har ett funktionshinder, ett som sitter i hjärnan: ADHD med autistiska drag. Detta gissel, som gjort mig handikappad på många sätt. Denna bra sak, som gör mig kreativ och humoristisk. Problemet med att ha ADHD och vara kreativ är att man har e...
Här ligger jag på soffan i dagar och känner mig ledsen och övergiven. Jag har ingen att fira nyår med och ingen kommer för att hälsa på, knappt nån ringer eller skriver och undrar hur jag mår.Men, så läser jag ett inlägg av en person som är allt anna...
För lite sedan låg jag hemma på soffan och tyckte synd om mig själv för att jag var ensam och hade tråkigt, så jag bestämde mig för att lägga mig i sängen och kolla på nåt streamat. Ni vet hur det är när man har så där jävla tråkigt att ingenting pas...
Jag föddes sjuk, har alltid varit sjuk och kommer alltid vara sjuk. Massor med olika sorters sjuk, jag har typ 13 olika diagnoser på kroniska sjukdomar eller tillstånd, både i kroppen och i psyket. Det har gjort att jag pendlat mycket i måendet i kro...
Har av påkommen anledning (bland annat val) funderat rätt mycket ett tag på hur vi människor fungerar i olika situationer och hur vi agerar utifrån empati och solidaritet eller bristen av.I dessa valtider ser jag hur vänskaper förstörs och bekantskap...